Drömmen om Barcelona
Tänk att dekorera fönstret med sittplats med fluffiga filtar och sammetskuddar i varma färger. Sitta tillsammans och kolla när solen går ner över hustaken i Barcelona.
Det ser ju inget ut för världen, 40 obetydliga kvadratmeter. Men tänk att få kalla det hem. Bara tanken att få fly härifrån gör mig lycklig, för som jag lever nu kan inte vara definitionen av att leva. Jobb, stall, sova repeat. Det
funkar, men det är ingen tillfredställande vardag. Jag kräver mer än så, jag vet att jag kan mer än så. Jag vill se världen, tillsammans med min andra halva.